Varslet var monumentalt. Oron grep omkring sig på avdelningarna. Omorganisationer förkastades, läkare gjorde uppror och personalen på golvet ifrågasatte sina möjligheter att ge säker vård.

Konsulter kritiserades eller skickades hem, och kort därpå följde de politiska konsekvenserna. På en avdelning åt personalen tårta när landstingsrådet Ewa Söderberg (S) till sist avgick. Flera bedömare anser att sjukhusfrågan avgjorde valet i landstinget och Sundsvalls kommun.

På många avdelningar känner personalen sig fortfarande underbemannade och blivande sjukvårdslandstingsrådet Jacomina Berteema (M) vill fortfarande ge sjukhusdirektören Sigbjörn Olofsson sparken.

Men det blev inte så fruktansvärt många anställda som behövde hänga av sig den vita rocken och gå hem, visar ST:s kartläggning.

Det har flera orsaker.

48 anställda tackade ja till avtalspension, och ett 20-tal slutade efter andra typer av överenskommelser. Ett tiotal omskolades, främst undersköterskor som fick psykiatrikompetens hos Komvux. 4-5 utbildar sig till sköterskor med specialinriktning.

Cirka 40 personer fick komma tillbaka för att fylla luckor som uppstått efter uppsägningarna.

Men den viktigaste förklaringen är olika politiska beslut som mildrade de urpsrungliga sparkraven med 81 miljoner kronor, motsvarande 197 årsarbeten.

När Karin Westin summerar effekterna av reduceringarna 2010 står det klart att 242 årsarbeten försvann.

Men omräknat i mänskliga tal blir det inte lika illa. 111 personer blev av med sina jobb när bemanningspusslet hade lagts klart. Vid årskiftet har de flesta gått hem, men några har uppsägningstid kvar och jobbar vidare till maj.

För lite mer än ett år sedan gick Maud Granholm, 55, för sista gången ut genom dörrarna på Habiliteringsklinikens avdelning vid Norrliden. Sju tjänster skulle bort. Själv hade hon förtur efter 33 år i landstinget, men valde arbetslöshet i stället för omplacering.

- Hela natten innan låg jag vaken och funderade fram och tillbaka. Det var svårt, men det landstinget erbjöd kändes inte relevant. Jag hade liksom en magkänsla att det i stället var dags för något nytt, säger Maud Granholm.

På habiliteringen medverkade de i den medicinska behandlingen av neurologiskt funktionshindrade barn och unga. Maud Granholms nisch var kost, nutrition och livsstilsfrågor. Längs vägen har hon läst sig till en fil mag i beteendevetenskap, och det var sådant hon ville fortsätta jobba med.

Arbetslösheten har inte varit detsamma som overksamhet för Maud Granholm.

- Det är viktigt att komma igång med något nytt snabbt. Blir man sittande hemma blir det nog svårt att komma igång sen.Det har varit nästan som ett heltidsjobb faktiskt. Genom Agera fick jag ett stöd som betydde mycket för mig Jag fick göra en inre inventering och fundera över mina styrkor och svagheter. Och jag har fått lära mig mycket om nätverkande.

Genom Agera fick hon kompetensanalys och olika utbildningar. Hon har en coach via arbetsförmedlingen, och processen just nu handlar om att snäva in alla intryck och hitta en framtidsbransch att jobba i.

- Det jag vill mest just nu är att komma ut på en bra praktikplats, säger hon.

Sedan i oktober deltar Maud Granholm i en kvinnlig nätverksgrupp som träffas regelbundet. Just den här dagen har träffen ett litet jultema med knytkalas.

- Det var en helt ny värld för mig. Jag får träffa människor som stöttar, delar med sig av erfarenheter och bollar idéer. Det är kvinnor med helt olika bakgrunder, men många av dem har ett entreprenörstänk.

När STs team var på väg ut mot en brand på Spikarna i fredags morse dök plötsligt två älgtjurar upp alldeles framför bilen. 500 meter senare gick två rådjur på vägen. Syner som är allt annat än ovanliga på Alnö.

- I dag har jag tagit reda på ett rådjur på Aldernäset och grannen ringde om ett apatiskt rådjur under en bro här i närheten, säger Hans Björne.

Eftersöksjägarna är ute på ön i princip varje dag, i första hand för att ta hand om rådjur.

- Djuren får svårt att ta sig fram, tänk dig själv att gå med de där smalbena i den här djupsnön. Och folk matar dem, de hittar spillsäd från fågelborden. Älgarna börjar också få problem och de har ändå långa ben, men nu går snön upp till buken på dem, säger Hans Björne.

Efter förra vintern har viltvarningstavlor satts upp vid vissa vägar på Alnö.

- Förhoppningsvis har de någon slags effekt, men som det ser ut i dag har vi ju så höga vallar vid utfarterna att man inte ser något, säger Hans Björne.

Varje år skadas omkring 800 personer i olyckor med vilt i Sverige och mellan åtta och tio personer dödas i landet. De flesta dödsolyckorna sker i kollision med älg.

- Jag har varit med många år, men har aldrig varit med om att det blivit några fysiska personskador efter krockar med rådjur. Däremot blir många chockade, säger Hans Björne.

Den som kör på ett rådjur, vildsvin, älg, hjort, björn, varg, järv, lo, utter, örn eller mufflonfår ska anmäla det till polisen som i sin tur kontaktar eftersöksjägarna.

Enligt nationella viltolycksrådet polisanmäldes 44 870 viltolyckor under 2010, 910 av dem rapporterades i Västernorrland och 176 i Sundsvalls kommun.

- Man kan tänka på att inte mata djuren i närheten av vägarna, det finns exempel på när man lägger ut mat på båda sidorna om en väg - då springer rådjuren över och det är inte så lyckat.

Företagaren hade fått sin fastighet värderad av Skandimäklarna 2008 till 3 650 000 kronor. I fjol värderade länsförsäkringar fastigheten till 3 850 000 kronor. Skatteverket anser däremot att värderingen inte kan överstiga 2 650 000 kronor.

Skatteverket har kommit fram till sitt ställningstagande genom att jämföra prisutvecklingen på andra fastigheter som ligger i närheten. Företaget köpte villan för 3 650 000 kronor. Vilket enligt Skatteverket innebär ett överpris på en miljon kronor vilket man anser ska betraktas som en inkomst för företagaren.

Företagaren har sedan själv bott kvar i villan och då blivit förmånsbeskattad. Men inte alla månader och därför höjs också hans inkomst av tjänst med ytterligare 48 000 kronor. Företaget hade inte i sina papper redovisat att mannen bodde utan att betala hyra i huset under 1 september 2008 till och med sista december samma år.

Företagaren hade inte eller redovisat i sin deklaration att han hade en bostadsförmån. Enligt Skatteverkets beslut ska företagaren också betala 40 procent i skattetillägg på den skatt som han nu ska betala. Detta såvida beslutet inte överklagas och vinner laga kraft.

Även företagarens företag blir ytterligare beskattad. Det handlar då bland annat om arbetsgivaravgifter på 1 048 000 kronor.

I dag går Engelska skolans yngsta elever i årskurs sex och de äldsta i årskurs nio. Nu har Skolinspektionen har godkänt ansökan om att utöka verksamheten och ha både fjärde- och femteklasser med start i augusti i år, tanken är tre grupper i respektive årskurs. De yngre eleverna kommer också att erbjudas fritidsverksamhet, eller After School Club, efter skoldagen.

Enligt beräkningarna ska 224 elever gå i fyran och femman när verksamheten är fullt utbyggd och skolinspektionen har gjort bedömningen att elevunderlaget räcker för verksamhet på lång sikt. Att skolan har syskonförtur och anmälningsdatum som urvalsgrunder för vilka barn som ska få gå på skolan har godkänts av inspektionen.

Skolinspektionen anser inte att en utökning får några negativa följder för vare sig elever eller skolväsendet i Sundsvall och inte heller kommunen har haft invändningar.

Nytt bibliotek, bättre utemiljö och en ny gympasal står också på Engelska skolans agenda under året.